Vanliga frågor och svar

Här samlar vi vanliga frågor och svar till dig som söker stöd på Tjejzonen. Har du andra frågor som inte finns med här kan du kontakta oss på info@tjejzonen.se

Vad får jag prata om med Storasystern?
Du får prata om och fråga vad som helst – du bestämmer! Inget är för stort eller smått. Du kan vända dig till Tjejzonen om du till exempel bara vill prata med någon, är orolig för något, känner dig ensam i dina funderingar, känner dig stressad eller deprimerad eller har frågor om till exempel relationer, sex, vänner, familj eller skolan.

Vem är Storasyster?
Storasystern är några år äldre än dig och engagerar sig frivilligt på sin fritid utan ekonomisk ersättning. Hon tycker att det är viktigt att vara en god medmänniska och finns därför där för dig och vill lyssna, stötta, kanske ge råd och komma med olika perspektiv på de funderingar du har. Här kan du lära känna några av våra Storasystrar

Hur gamla är Storasystrarna?
Oftast är Storasystrarna mellan 20-35 år gamla. En del kan vara lite äldre. Får du en egen Storasyster ser vi till att hon är ungefär tio år äldre än dig.

Måste jag må jättedåligt för att få en Storasyster?
Nej, det finns ingen regel för hur bra eller dåligt du måste må för att få stöd. Vi försöker alltid se till att du som vill ha stöd ska få det, oavsett mående.

Berättar ni för någon om det jag skriver eller säger till min Storasyster, till exempel mina föräldrar eller min skola?
Nej, det gör vi aldrig. Vi har tystnadslöfte vilket innebär att allt du berättar stannar hos oss. Vi har ingen anmälningsplikt och ingen kontakt med vård, skola, socialtjänst eller polis utifrån det du berättar här. Om du själv berättar vem du är kan tystnadslöftet brytas om ditt liv är i fara, men vi pratar alltid med dig först. Citat från chatterna kan komma att användas för utbildning, forskning eller i informationssyfte, men då alltid i anonym form så ingen ska kunna känna igen dig.

Kan jag vara helt anonym hos er?
Ja, du kan vara anonym om du vill. Vi sparar aldrig uppgifter om dig. Om du vill ha en Storasyster Online så behöver vi bara veta din ålder och mejl- och Skypeadress. Om du vill ha en Storasyster Live så behöver vi lite fler uppgifter: namn, ålder, ort, telefonnummer.

Kostar det att få stöd av Tjejzonen?
Nej, allt stöd är gratis för dig.

Jag har varken dator eller internet, hur kan jag få hjälp av er ändå?
Gratis internet finns på alla bibliotek och på en del caféer. På många bibliotek erbjuds dessutom lånedatorer om du har lånekort.

Om Tjejzonens chatter är stängda, var vänder jag mig då?
Om Tjejzonens chatter är stängda kan du gå in på www.tjejjouren.se och söka på vilka jourer som har öppet när du vill prata. Du kan även vända dig till någon av följande organisationer för stöd:

Jourhavande medmänniska – telefonjour öppen för alla, alla kvällar och nätter året om.
Kvinnofridslinjen – stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld, är anhörig eller vän, öppet dygnet runt.
Brottsofferjouren – stödtelefon för dig som utsatts för brott, är anhörig eller blivit vittne till brott.
Självmordslinjen – stödtelefon eller chatt, öppet dygnet runt.
Jourhavande präst – anonym chatt, stödtelefon och brev.
Rädda Barnens stödlinje/Save the Children Helpline – för dig som är ung och har flytt till Sverige. Stöd finns på svenska, engelska, pashto, arabiska, dari, tigrinja och somaliska.
• Psykakut upp till 18 år – gå in på www.bup.se för att hitta den barn- och ungdomspsykiatriska mottagning närmast dig.
• Psykakut från 18 år – gå in på www.vardguiden.se för att få råd och hjälp om du är 18 år eller äldre.
• Amelmottagningen – specialistmottagning i Stockholm som erbjuder psykosocialt stöd och medicinsk vård för dig som blivit könsstympad. Om du känner någon som blivit eller riskerar att bli könsstympad ska du alltid anmäla det till Socialtjänsten. Kvinnlig könsstympning är förbjudet i Sverige och det förbudet gäller även om ingreppet utförs utomlands i ett land där det är tillåtet.
Vården.se 112 – sök och boka rådgivare nära dig.
• 112 – ring 112 om du befinner dig i en nödsituation.

Jag är orolig för om jag har en ätstörning, hur får jag reda på om jag har det?
Ätstörningar har flera kännetecken men handlar inte om hur många kilon man väger. De allra flesta med ätstörning är normalviktiga, en del är underviktiga och en del är överviktiga. Men inte minst kännetecknas ätstörningar av hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande, sin egen kropp och hur upptagen man blir av dessa tankar. För att få en uppfattning ifall du ligger i riskzonen för att ha en ätstörning kan du göra självtestet SCOFF (extern länk). Om du gjort testet och misstänker att du har en ätstörning är du alltid välkommen att höra av dig till Ätstörningschatten för stöd.