4. Den sjuka svartsjukan – Tjejzonen

4. Den sjuka svartsjukan

Här kommer del fyra av Thireses text, dela gärna med er av era tankar och funderingar i kommentatorsfältet! För att läsa de tidigare delarna, klicka på länken “Thireses Berättelse” längst ner på sidan

Jag har funderat lite på om svartsjuka smittar? Jag kan inte säga hur jag huruvida jag var svartsjuk eller inte innan jag blev tillsammans med honom, eftersom jag skulle fylla 13. Men han var så otroligt svartsjuk. Alltså utöver misshandeln så var även svartsjuka ett sjukligt beteende han hade. Jag fick inte ha några killars mobilnummer på telefonen, inte ens kusinernas telefonnummer. När det kom hem folk till oss eller om vi var iväg så fick jag inte ens kolla på en kille, och nu pratar vi alltså om hans bröder och vänner. Jag fick inte titta på dem när de pratade med mig, jag var tvungen att titta åt ett annat håll. Det här var något som gjorde mig galen inombords. Att inte kunna titta på en människa som pratar med en känns så sjukt respektlöst. Visst, många har svårt för att kolla i folks ögon, det har jag med i mellan åt men man ska åtminstone inte behöva titta åt ett annat håll.

Jag minns en händelse så väl. Hans ena bror var hemma hos oss och några av våra vänner, killar i det här fallet. De satt och spela tv-spel eller om det var film de tittade på i soffan. Vi bodde i en etta så sängen stod bredvid soffan. Jag blev trött vart efter så jag la mig i sängen för och sova. Jag somnade och blev väckt några timmar senare av att han började skrika på mig. Jag flög upp i sängen och var totalt livrädd och förstod ingenting, jag hade bara legat och sovit, vad hade jag kunnat gjort för fel den här gången? Han skrek att jag var kär i hans bror eller om det var hans vän, han menade att jag hade legat och tittat på dem när jag låg i sängen. Han var bombsäker på att jag hade gjort det och jag försökte försvara mig och säga att jag hade sovit och absolut inte tittat på dem. Han slet tag i mig och slet mig upp ur sängen och gav mig en käftsmäll och tog tag i min arm och slängde in mig mot väggen med en jävla fart. Jag var i chocktillstånd då och kände ingenting, jag var helt likgiltig och det kändes som om min hjärna hade slutat svara på kroppens reaktioner och smärta. Jag stod bara tyst med en svidande värk i ansiktet och en värkande kropp och visste inte vad jag skulle göra.

De tidigare delarna kan du hitta här: Del 1Del 2Del 3.