Är du en prestationsprinsessa?
Joanna Rose är vetenskapsjournalist och en utav författarna bakom boken Duktighetsfällan, en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor. Idag är vi glada för att få publicera en artikel hon har skrivit om duktighet och prestationer. Vill du läsa mer? Kolla in http://www.duktighet.se
Vad är en Prestationsprinsessa?
Försök att värdera följande påståenden kring hur du betraktar dig själv.
1 = stämmer inte alls, 5 = stämmer helt.
1. Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig
2. Jag känner ibland att jag måste vara lite bättre än andra för att duga inför mig själv
3. Min självkänsla är alltför mycket beroende av vad jag åstadkommer i mina dagliga sysslor
4. Jag känner ibland ett inre tvång att åstadkomma något värdefullt här i livet
Har du fått mer än 16 poäng i testet? Då kan du börja fundera över ditt behov att prestera och att visa dig duktig.
Känns frågorna i frågeformuläret bekanta så är du inte särskilt unik. Frågar man fler personer visar det sig att många delar uppfattningen om att deras värde framför allt ligger i prestationerna. Att ständigt behöva bevisa sin duktighet är alltså inte någon särskilt ovanlig inställning till sig själv, utan tvärtom ganska vanlig. Men den kan också bli farlig.
Den kan ligga bakom olika svårigheter i vardagslivet och i vissa fall leder den till allvarliga sjukdomar. Kvinnor hamnar flerfaldigt oftare än män på höga poäng. Begåvade kvinnor och män kan drabbas av ett envist tärande självtvivel, ett oavbrutet ifrågasättande av den egna personen. Prestationer blir för dem ett sätt att få bekräftelse. Det är främst för dem som ligger i farozonen och deras omgivning som jag, tillsammans med stressforskaren Aleksander Perski, skrev boken Duktighetsfällan, en överlevnadsbok för prestationsprincessor. En av dem berättar:
” Prestationsprinsessa – det är ett bra namn, för det är så många krafter som sliter i en, alla förväntningar som jag tror att andra har på mig, de förväntningar som de faktiskt har för att jag alltid har varit på ett visst sätt, mina egna förväntningar, och så min läggning – jag är en sådan som går in för fullt för det jag gör. Jag vet inget annat sätt.”
Alltfler människor och allt yngre söker hjälp för stressrelaterade åkommor, och 70 procent av patienter vid Stressmottagningen vid Karolinska Institutet består numera av yngre kvinnor. De orkar inte mer och lider av extrema hälsoproblem. Det börjar ofta så tidigt som på lågstadiet, i gymnasiet har många redan fått allvarliga stressymtom.
”All kritik slår jättehårt, det betyder att jag inte duger – det är ingen skillnad mellan mig och jobbet. Tänk om skolan kunde uppmärksamma det här duktighetssyndromet. Om man bara lärde tjejer att inte vara så duktiga. Om man bara sa – släpp det nu, så viktigt är det inte. Så att plugget inte tog upp så mycket av ens tankar.”
Det är värt att påminna om att de biologiska konsekvenserna av stress är mycket allvarliga. Man sover inte, magen fungerar inte, man dras med ständiga infektioner. Oro och nedstämdhet får en att glömma saker, tappa ord och mista förmågan till koncentration. Och då är man inte duktig längre. Är man inte duktig så duger man inte. Och duktig ska man vara hela tiden, bäst i allt – smart, social, snygg, smal, stark och självständig. Samt flexibel och anpassningsbar.
Det har visat sig att bakom förmågan att hantera de stora utmaningarna i livet ligger ens självkänsla – det är stor skillnad på hur personer som har en stabil inre självkänsla reagerar på prestationskraven jämfört med dem som saknar en grundläggande självkänsla. Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Den innebär en sorts grundläggande självkärlek som medför att vi accepterar våra egna behov, känslor och instinkter, och ser med tillförsikt på att vi själva liksom andra människor har en given plats här på jorden.
För den moderna psykologins grundare för över hundra år sedan, amerikanen William James, är självkänslan ett relativt begrepp, den skiftar med hur framgångsrik du är. Men huruvida du är nöjd eller inte hänger ihop med vad du vill åstadkomma, dina egna ambitioner. Alltså får James fram att självkänsla bildar en kvot: självkänsla = förmåga/ambition.
Så din självkänsla är ett förhållande mellan vad du kan och vad du vill. Du kan då öka självkänslan på två olika sätt – genom att prestera mer eller vilja mindre. Samtidigt är det en krävande balansgång att hålla gapet mellan dessa två lagom stort.
I ett samhälle som premierar ständig tillväxt väljer vi oftast att prestera mer. I vår kultur där det åtminstone synbarligen inte finns någon övre gräns för hur långt vi kan nå, ger vi inte upp våra ambitioner så lätt. I stället investerar vi oss själva i halsbrytande projekt med alla risker det innebär. En ”räddad” prinsessa:
”Men då blir man ju också en mycket bekväm arbetstagare för man är den som säkert levererar. Jag kan göra dåliga jobb, men jag kan inte bestämma mig för att göra det. Det handlar om att släppa taget, att gå från superkvinnan till att bli en vanlig kvinna och en helare människa, någon som inte har hela sin identitet i jobbet, i att hjälpa andra, någon som inte är en fånge i de höga förväntningarna på sig själv och sitt kontrollbehov.”