Att hångla till ljudet av varandras andetag
Azade har tänkt på det här med hångel, för visst kan det vara någonting av det mest underbara som finns
Att hångla kan vara bland det bästa jag vet. Högst upp på topp-fem-listan över saker jag älskar att göra. Det slår det mesta i livet med hästlängder. Till och med ordet klingar vackert när man säger det högt. H-Å-N-G-L-A. Eller åtminstone låter det lite roligt. Kyssar som kombinerar känslan av raketryggsäckar, elchocker och bergochdalbanor. Att under en stund upphöra att vara andra person singularis och istället förvandlas till första person pluralis. Händer som sakta smyger och slingrar sig in i den andres händer. Rysningar längs med kroppen. Vibrerande känslor i magen. Dunkande hjärtan, slåendes i otakt till en början men som sen hittar en gemensam rytm. Att blunda och bara känna smaken av den andra i sin mun. Smaken av saltsmakande överläppar. Att först lyssna på ljudet av kroppsvätskor som blandas samman. För att sen öppna ögonen och se in i den andres ögon. Kyssar som får tiden att stanna. Kyssar som får tiden att gå med raketfart. Att hångla sig hungrig. Att hångla sig mätt. Att hångla till ens favoritlåt. Att hångla i tystnad. Att hångla till ljudet av varandras andetag. Det är magiskt, fantastiskt, underbart och jag rekommenderar alla att hångla minst en gång om dagen. Har du ingen att hångla med tycker jag du ska kolla in dessa andra hånglande par. Det är minst lika vackert.
