Brev till mig själv, från Emilie
Vårt nya minitema ”Brev till mig själv” har sysselsatt flera av oss här på bloggen. Det handlar om att våga tänka efter, våga tänka tillbaka och inse att det fanns ljusglimtar och hopp även när man trodde det var som mörkast! Denna text har vi fått in av gästbloggerskan Emilie som har tänkt lite på det här med skitsnack, vänner och varför man inte ska dansa med teknikare.
Fler texter på temat kan ni hitta här.
Hej Emilie.
Jag vet att du tror att alla pratar illa om dig, att alla skrattar åt dig bakom din rygg och att allt folk säger är med sarkasm. Jag vet att du vill vara någon som alla tycker om, någon som alla är stolta över. Men om du tänker efter har du det väldigt bra just nu. Du dricker visserligen inte sprit trotts att du snart fyller 15, du går inte på coola fester, du har inte långa smala ben eller vackert hår, faktum är att det ser ut lite som en pälsboll med mittbena. Men en dag tittar du tillbaka på de där festerna som tjejerna i klass C prata om, de du då trodde du borde ha gått på ist för att sitta i en by någonstans och ha filmkvällar. Men du sitter här just nu, som en ”20-nånting”, och inser att det du saknar mest i världen är just de där kvällarna, att du skulle betala precis vad som helst för att få spendera 12 timmar med en serie från 80-talet, eller för att se ännu ett avsnitt av Stig Petrés hemlighet med dina bästa vänner. Om du bara insåg hur andra ser på dig hade ditt liv under högstadiet varit så mycket lättare. Du tycker att du är tjock, men en dag berättar vår bästa vän att snacket på skolan inte alls var hur feta dina lår är, utan hur avundsjuka de var för att du vacker med kurvor. Eller den där killen som kom fram och sa att hans kompis tyckte att du var snygg och du i rädsla för att bli förlöjligad fräste mot honom och svara ”OCH?!”. Detta betyder dock inte att du borde göra något åt att den här killen tyckte att du är snygg, utan bara våga tro att människor kan säga snälla saker utan någon ond avsikt.
Mitt viktigaste råd till dig är att lita på dina vänner. De bryr sig faktiskt om dig och de kommer att finnas hos dig för alltid. Du kommer få gå igenom mycket, och vissa dagar vet jag fortfarande inte om vi kommer klara det. Det kommer bli jobbigare innan det blir bättre, och fast än att du anser att du klarar dig bäst själv, hade livet blivit så mycket enklare om du vågade öppna dig. Tro på dig själv, sluta låtsas som att du tycker om att köra kross för att du tror att du blir omtyckt om du är ”cool”, gör det du vill istället! Och jag vet att det är lite cliché men sluta försöka få folk att gilla dig trotts alla dina fel, du har redan flera som älskar dig FÖR dina fel!
P.S. Tips inför gymnasiet, du behöver inte dansa med killarna från teknik-klassen, man kan hoppa över Idrott A och ersätta poängen med något annat istället, retorik verkar ganska enkelt…D.S
(Här vill vi också påpeka att Emilie gick på gymnasiet för några år sedan, och att det nu inte längre är möjligt att ersätta poängen från idrott med något sånt som retorik. Tyvär säger vissa. Retorik? säger andra)
Har du något att dela med dig av? Maila oss!
