Brev till mig själv: Nikita

Hej Nikita!

Jag vet att 13 är en svår ålder men jag önskar att du kunde sluta vara så hård mot dig själv. Sluta se dig i spegeln och må dåligt över hur du ser ut. DU ÄR INTE TJOCK! Du är precis som en helt vanlig 13 åring och så mycket mer än så; Nikita du är perfekt precis så som du är. Lyssna inte på de personer som vill få dig att tro motsatsen, de är bara trasiga själva. Lär dig att skönhet inte mäts i vikt.

En annan viktig sak att förstå är att din mammas ord inte är lag och att hon som du kallar din bästa vän är egentligen inte så bra för dig som du tror. Se igenom hennes ögon och gråt inte över hennes svek.

Högstadiet kommer att vara rätt tufft, tro mig. Men du kommer att vara en person många vill umgås med och någon som flera killar har ett gott öga för. Så öppna dina ögon, se det dem ser och våga möta deras blickar. Hade jag gjort det så kanske jag hade sett på mig själv annorlunda då som nu. Lyssna heller inte till lärarna som redan första dagen stämplat dig som en dum blondin. Våga ta ton i klassrummet och fråga när du inte förstår. Man går i skolan för att lära sig inte för att söka bekräftelser för det man redan vet. Du kan så mycket mer än vad du tror och om du bara tror på dig själv kommer betygen bli därefter. Och du btw kyss inte den där killen med långt hår på tolvslaget, han har ingen aning om hur man gör, det kommer endast att sluta med en neddreglad haka.

ÄNTLIGEN kommer gymnasiet, en chans att få börja om på nytt. Ny stad, nya människor. Nu vågar du ta ton och du får jättefina betyg. Men tänk på att skolan är en viktig del men absolut inte allt. Så snälla slit inte av dig håret för ett godkänt utan försök att ha mindre krav på dig själv så kommer vägen till vuxenlivet bli lättare.

Jag vet att du tror dig har funnit mannen i ditt liv och att han får dig att känna saker du aldrig någonsin känt. Men lova mig att gå första gången ett sms från en annan tjej kommer för han är dig inte trogen. Det väntar fler bakom dörren så häng inte upp dig på någon som gör dig illa. Han är inte värd dig! Och tro mig, han kommer att komma krypandes tillbaka igen…

Det finns så mycket mer jag vill skriva, så mycket mer jag vill säga dig som att inte gå ensam ute när det är mörkt, att avstå den sista shoten på efterfesten och att för guds skull inte köpa den gula kavajen och ALDRIG under vilka omständigheter som helst ha en gul hatt till! Men; om jag skulle varna dig för allt skulle du aldrig bli den du är idag. Och den personen ska du vara rätt stolt över. Du har varit med om mycket och klarat av mer än vad många upplever under en hel livstid. Man måste helt enkelt ramla några gånger för att kunna ställa sig upp och gå stadigt på jorden trots blåmärken.

Mvh
Den som känner till alla dina hemligheter.

Vill ni läsa fler brev? På taggen Brev till mig själv kan ni hitta brev från hela redaktionen och flera läsare, om allt från sport, ätstörningar och föräldrar och kyssar. Känner du för att skriva ett brev och få det publicerat på bloggen? Maila amanda.malmquist@tjejzonen.se för mer information!