Då och nu
Idag kan vi banta, operera, dölja, sminka och framhäva våra kroppar så att de når upp till våra ideal. Vart är världen på väg? Typiskt 2010! Eller…?
På 1700 talet var det viktigt att visa att man var överklass och inte behövde arbeta. När man arbetade var man mestadels utomhus och fick en därför en solbränd och väderbiten hy, en grov muskulör kropp, starka händer och en utarbetad rygg. För att visa att man hade en högre ställnig framhävde man därför motsatsen. Kvinnorna opererade (!) bort de nedre revbenen och spenderade en timme varje dag med att dra åt en korsett för att pressa ihop midjan till idealmåttet: 32 cm. För att visa att man inte vistades i solen använde både män och kvinnor en tjock, vit kräm i ansiktet. Med en cylinderformad underkjol byggd av valben fick kvinnorna en enorm och statusfylld underdel. Kjolen var så stor, att det krävdes en fantastisk precision för att ens kunna sätta sig ner på en stol. Den kropp som var hårt åtsnörd och kunde röra sig kontrollerat visade att bärarinnan hade självkontroll.
Konsekvenserna av korsetten och täckkrämen var många och farliga och ledde inte sällan till att man blev allvarligt sjuk och dog. Genom att snöra in midjan så som de gjorde rubbades och förstördes de inre organen. Eftersom korsetten höll upp ryggen förlorade den snart sina muskler och kvinnorna fick svårt att gå och röra sig utan stödet. Sminket innehöll rena gifter som orsakade allt från ögoninflammationer och tandlossning till döden.
Att förändra och skada sin kropp är alltså inte en modern företeelse, skillnaden är att vi idag kan skaka på huvudet åt hur man betedde sig förr. Var det verkligen så viktigt att visa hur rik man var att man offrade förmågan att kunna stå upp rakt på egen hand? Då var det normalt. Vad tror ni att man kommer att tänka om vårt beteende om 100 år? Kommer man tycka att vi var tokstollar som låste in oss själva i små lådor för en schysst bränna, åt mindre än vad kroppen egentligen behövde och la ner tusentals kronor på något som kallades för ”botox”?
