Det är minnena som räknas

Hur tänker ni på ert liv? Hur tänker ni på hur ni kommer tänka på ert liv i framtiden? Tiden som varit- tiden som är. Linda har reflekterat över detta lite komplicerade ämnet:

Ibland kan jag tänka att jag inte har gjort någonting här i livet. Jag kan tänka att jag är snart 25 och jag har inte upplevt något och det finns inget spännande med mitt liv.

Sedan tänker jag att jag faktiskt har en massa saker i bagaget, sådant som jag inte ens kunde tänka mig när jag var typ 15 och drömde om framtiden, för det är både små och stora saker:

Jag kommer att kunna berätta för mina barn om när jag var 24 och bodde ihop med en helt främmande tjej som jag hittade på blocket. Jag kommer att kunna berätta att jag har pluggat i England. Jag kommer att kunna berätta att jag har och min bästa vän brukade skjutsa varandra i kundvagn ute i förortens ödemarker på kvällarna. Jag kommer att kunna berätta att jag väldigt spontant bokade en resa till Tokyo för att hälsa på en kille som jag trodde var min själsfrände. Jag kommer att kunna berätta om att jag startade ett innebandylag med mina vänner. Jag kommer att kunna berätta om när jag var 17 och väldigt akut fick spela en av de tre vise männen i ett julspel som en kompis anordnade.

Det finns massor av saker jag har hunnit med att göra, även om jag inte har gått en bartenderkurs på Aiya Napa eller backpackat genom Sydostasien.

Det är småsakerna, minnena, som räknas.