Det kokar inom mig!
Linda följde drömmen, tog chansen och flyttade till London för att plugga. Du kommer att få följa hennes äventyr här på bloggen under hösten. För er läsare kommer hon att berätta om sin resa, sina upplevelser och sitt nya liv i London!
När man tänker på London tänker man Big Ben, Tower Bridge, Picadilly circus, fester, musikaler, glimmer och glamour. ”FAN VA HÄFTIGT ATT DU ÄR DÄR” Men…
Vardagen är annorlunda, vad gör man när man inte har sina vänner, nära o kära, sin vovve vid sej? När man är van att fika med vänner, träna, jobba, rasta hund. När man behöver prata om dan. Man sitter och glor på telefonen att någon hemifrån ska ringa, man bestämmer skypedejter och man facebookar mer än vanligt och saknar… allt och alla.
Det bubblar inombords när man inte kan uttrycka allt man vill säga, att känna sej dum när man inte uppfattar allt britterna med de olika dialekterna säger, inte veta hur sociala koder är, regler som man inte vet om, stå extra länge för att titta på vilken mjölk man ska köpa. Man blir trött samtidigt som man är så himla glad för att vara här.
Vilken underbar stad, med roliga människor, allt möjligt att göra. det är WOW.
Men när det fattas ord, och det tar längre tid för en att säga något, för att i huvudet måste man översätta från svenska till engelska, att inte va lika rapp i konversationer som man är hemma.
Allt gör en starkare. Det gör det. Man får kämpa, inte ge upp.
Blir arg o frustrerad över att det inte kommer nå vatten från dushen. Jag kan inte tvätta håret i mitt eget hus! Kallt i husen, ruggigt ute. Trångt i tunnelbanan o svettigt. Och tusen gånger om dan tänker jag- ”I Sverige är det här mycket bättre. I Sverige så skulle det här ALDRIG tillåtas” Jag saknar en vanlig dusch… jag saknar knäckebörd och kaviar! Töntigt? Ne…för den känslan går också över..och kommer tillbaka. Thats life.
Jag går mitt livs drömutbildning och jag är lycklig, men blir dubbelt så trött efter en halv dag här än en hel dag hemma.
Rädslan att säga något fel, att inte bli accepterad, tvånget att passa in i nya klassen, för att skaffa sig nya vänner…för jag kan inte komma hem o träffa mina vänner hemma, eller på helgen. Skapa sig ett helt nytt liv, för en stund. Vilken utmaning!
MEN jag ska INTE ge upp! För jag vill det här! Jag valde det här!
KRAMAR mina svenskasystrar!!:)
Bild.