Ett brev till Moa

En dag ropade min kombi Moa till mig från sitt rum. ”Sara, jag måste bara berätta en sak. Jag läste nyss ett brev från mig själv…”

Det brevet! Det är rosa och doftar starkt av parfym. Hela kuvertet är fullt av kärlek. ”Utan dig skulle jag inte funnits!” ”Puss (på kinden)” ”Du är bra!”. Brevet börjar: Hej Moa, sitter du och drömmer nu igen, istället för att göra läxor…” Moa skrattade när hon läste det. Vissa saker förändras inte trots att åren går. Innerst inne är man samma oskuldsfulla barn som man en gång varit. Ibland behöver man få besök av det barnet!

Jag önskar att jag också skrivit ett pepp-brev en dag för länge sedan, när jag var klok och full av kärlek. Ja, jag ska faktiskt skriva ett en dag om inte allt för länge. För jag är ju fortfarande klok och kärleksfull och tillfället inte gått mig ur handen. Jag tycker att alla ska göra som Moa. Hon är en av de klokaste, gladaste och mest omtänksamma personer jag känner, och hon ska ha stort tack för att jag fick skriva om hennes alldeles egna brev här. Tack Moa!