Favorit i repris: Lycklig = lyckad?
Psykisk ohälsa är en utav de största orsakerna till att människor i Sverige mår dåligt idag. En folkhälsoforskare som var på besök hos Tjejzonen för en tid sen hade tre teorier om varför så många unga mår dåligt idag i jämförelse med tidigare. De tre vanligaste skälen han hittat i sin forskning var;
1. Den höga arbetslösheten bland unga, det är så många som inte har något meningsfullt att göra på dagarna helt enkelt. Och det leder ju ofta till att man blir deppad och kanske känner sig överflödig och misslyckad.
2. Många valmöjligheter, det finns såååå mycket saker att välja på idag vad gäller gymnasieprogram, högskoleutbildningar och annat. Dessutom, tror jag personligen, så har Sverige anammat lite av den här amerikanska drömmen, ”the sky is the limit” liksom, vilket i sin tur leder till att många får känslan av att de kan bli precis vad de vill – så länge de kämpar hårt. Det är förstås, på sätt och vis, en fin tanke. Jag tycker det är viktigt att vi unga får känna att vi har stora möjligheter att förverkliga våra drömmar och plugga/jobba med sånt som får oss att känna oss glada och uppskattade. Men det här ”sikta mot stjärnorna”-tänket kan också ge oss mycket ångest. Tänk om man inte lyckas? Är man en dålig människa då? Eller tänk om man helt enkelt inte vill bli supermodell som går på kändisfester, eller starta ett företag som omsätter flera miljarder, är man misslyckad för det?
3. Jakten på lycka är en stor bov i dramat. Eller rättare sagt, känslan av att man måste vara lycklig, annars är man en misslyckad människa. Man ska ha vänner man är lika tight med som Carrie i Sex & the city, ha ett lagom komplicerat kärleksliv, känna sig snygg, aldrig behöva oroa sig för ekonomin, vikten, sömnen, plugget, jobbet. Och ja, ni fattar. Leva så där som faktiskt ingen gör på riktigt. Det är viktigt att känna sig lycklig, såklart. Men det är också otroligt viktigt att få känna sig olycklig, ibland. För det gör man. Det gör alla. Och det är okej, faktum är att det är mer än okej, det är fullkomligt normalt och sunt.
Däremot är det naturligtvis inte så sunt att vara olycklig jämt, ha ångest och känna sig ledsen. Det ska ingen behöva göra en längre period. Känner du dig olycklig och behöver prata om det – gör det!