Filosofi från sjuksängen

Puuh. Jag har legat hemma sedan i måndags med hosta, feber, snuva, halsont och yrsel. Blää. Det enda som är tristare än att vara sjuk är att vara det på sommaren. Jag har i alla fall haft en hel del tid att fundera och titta på film och här kommer mina topp tre filosofier från sjuksängen.

1. Jag såg The Social Network. Har ni sett den? Jag hatar egentligen filmer som är baserade på en sann historia för jag blir nästintill gaaalen av att inte få veta exakt, precis, i detalj vad som hände egentligen. Varför lurade han sin kompis? Blev de vänner igen?

2. Varför har man olika kön? Varför är inte alla hybrider som får välja hur de vill se ut? Det här med kön är skumt!

3. Jag har funderat lite på terroristen i Norge. Eller, jag har blivit besatt och läst alla artiklar, vittnesmål och konspirationsteorier jag har kommit över. ALLA vill veta vem han var, hur han levde, om han var udda. En granne berättar om att han betedde sig konstigt när han var tonåring, en gång hade han klättrat ut genom fönstret. Jag undrar varför det känns så viktigt att kartlägga hela hans liv när det inte fanns något intresse för att göra det samma med han som bombade Drottninggatan? Beror det på att den ena var blond och den andre mörk? För att det finns någon slags föreställning om att personer med utländskt påbrå har lättare för terror än blåögda nordbor? Mycket märkligt! Jag har också funderat på den rådande debatten i bloggvärlden: varför bryr ni er om att nästan 100 dött i Norge när 100 000 tals dör i Afrika? Vilket konstigt resonemang. Måste man välja? Får man inte vara ledsen över fler än en sak? Och varför känns det så provocerande att människor reagerar när något så hemskt och ofattbart sker i vårt grannland?

Jaa, det var väll det hele. Nu tänker jag bli frisk och ska försöka fundera på fler än tre saker åt gången 🙂