Förlåt dig själv

”Så jävla dumt sagt, hur tänkte jag!”, ”Alla måste tycka att jag var världstrist som bara satt där”, ”Varför gjorde jag så, vad pinsamt!”, ”Jag är så ful!”

Ibland är man inte nådig i kritiken mot sig själv. När de negativa tankarna rusar runt i skallen är det svårt att inte må illa över sig själv och sitt beteende. Hjärnan är ju så pass lättlurad att den tror på det den hör. Om den får höra att du suger, så tar den det som sanning. Knepet är att göra tvärtom och bara säga positiva saker för det tror den också på. Men det viktigaste är att förlåta sig själv och träna på att komma ihåg hur bra man egentligen är. Försök att se allt ur ett större perspektiv! Det är inte alls säkert att alla andra ser och tänker samma saker som du. Din negativa tolkning av något kan av någon annan tolkas väldigt positivt. Alla vill en inte illa! Och om det vore någon annan som hade gjort precis det du gjorde, vad hade du tänkt då? Hade du varit lika hård mot den personen som du är mot dig själv? Som sagt, förlåt dig själv. Du är alldeles för fin för att gå runt och vara arg på dig själv!