Försvarsmekanismer

En vän som var som en bror för mig har gått bort. Jag har fortfarande inte greppat hur en så ung kille bara kollapsar och rycks bort från livet, familjen och vännerna.
Det är svårt, omöjligt, att tro att det verkligen har hänt. Var på minnesstund för honom igår, jag var övertygad om att familjen hade samlat oss för att berätta att det bara var ett skämt, ett socialt experiment, deras son, bror, kusin, vår vän, mår bra. Men det kom aldrig, så jag väntar fortfarande på att ska dyka upp och säga ”april april i förskott, fan vad dumma ni är som gick på det”.

Chocken sitter fortfarande kvar, och jag har inte riktigt accepterat det som hänt. Så jag kan inte bryta ihop, han finns ju fortfarande, han bara gömmer sig och driver med oss.

Jag googlade ”förnekelse” och fick upp en wikipediasida om försvarsmekanismer. Kan ni inte berätta för mig vilka av dessa ni tycker stämmer bäst in på ert sätt att hantera situationer, stora som små?

Bortträngning                                                                    

Förnekande

Reaktionsbildning                                                        

Rationalisering

Projektion                                                                            

Identifikation

Förskjutning                                                                      

Konversionshysteri

Självbestraffning                                                              

Regression

Isolering                                                                              

Kompensation

Eskapism (Dagdrömmande)                                  

Somatisering

Sublimering                                                                        

Humor

Intellektualisering

Listan, med beskrivningar, finns här: http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsmekanism

 Bild