Nikita: Gammal kärlek rostar aldrig? – Tjejzonen

Nikita: Gammal kärlek rostar aldrig?

Finns det ett bäst-före-datum på när man bör ha kommit över någon? När borde man egentligen sluta undra vad personen gör, om han kommer tillbaka, eller om han tänker på en.

Vad är det med relationer som äter upp en inombords? Det är fantastiskt att vara kär, fantastiskt att älska. Men när den kärleken tar slut, vad finns kvar då? Vem är man då?

I mitt huvud byggde jag upp en framtid med dig. Jag såg oss le mot varandra samtidigt som solen ramade in våra rynkor. Men det spelade ingen roll hur rynkiga och gamla vi var, för de rynkorna var endast minnen från år tillsammans med dig.

Idag finns det endast en bild av dig kvar i mitt huvud, hur du varje kväll vi skulle sova lyfte din vänstra arm och lät mig krypa upp nära dig. Jag fick så otroligt ont i nacken av den ställningen, men jag var som förlamad, jag ville inte lämna din kropp, inte för en sekund. Känslan av att höra dig andas och känna hur ditt hjärta slog fick mig att somna och glömma bort all smärta, alla problem.

Olika relationer kommer och går i ens liv, men de är de där ögonblicken, den där speciella människan som får en att känna så mycket som inte går att radera bort. Många gånger har jag önskat att det funnits något som kunnat radera bort minnen och som gjort att man lätt kunnat gå vidare. Men samtidigt tror jag att det skulle förstöra ens hjärta ännu mer. För utan att ha älskat, blivit sårad och saknat kan man inte veta när den rätta kärleken tar plats i ens liv. Det är ingen lögn att hellre älskat och förlorat än att inte ha älskat alls. Trots det… minnet av dig skadar mig.

tumblr_mx7pwrQLqh1slyd6qo1_500