Heder?
Enligt en skolenkät som redovisades förra året lever 4000 tonåringar, bara i Stockholm, i en hederskultur som bryter mot svensk lagstiftning. Igår berättade vi lite inledande om kulturkrocken och idag har jag funderat lite kring begreppet heder och vad som är normalt för vem.
När man växer upp med något blir det ofta normalt. Det var som jag skrev i mitt inlägg om mina syskon som jag bråkade så mycket med. Vi ser ganska lika på mycket saker eftersom vi växt upp med samma värderingar och tankar. Jag tror att det är så för de flesta. I en bok där ett par tjejer berättar om deras uppväxt i en familj där hederskulturen har starka fästen skriver en av dem om en period i skolan då de pratade mycket om våld. Vid ett tillfälle sa läraren att man ju inte fick slå varandra och det höll hon med om, men när läraren berättade att det var en konsekvent reglel, att ingen fick slå någon, började hon fundera. Tillsist var hon tvungen att säga: Men föräldrar får väl slå sina barn? I hennes liv var våld så vanligt (i stort och smått) att hon aldrig ens hade funderat över om det var okej eller inte. Hon var 18 år.
Personerna man umgås med speglar en själv och ofta tar man till sig reflektionen som kommer tillbaka. En person som får höra att du är bra, du duger, du är duktig, du är värdefull växer och vlir stark. En person som får höra att du är en idiot, du är inget värd, du ställer till problem, du skämmer ut oss, du är en hora sjunker och tror att det är sant.
Heder är ett begrepp som är kopplat till en människas sociala status och människors uppskattning för ens personliga värde. Ens heder kan öka eller sjunka och blir den för låg riskerar individen att bli utstött från sin grupp. Vad som är hedersamt och inte skiljer sig mellan kulturer. Jag skulle ta avstånd från en person som gjort något ohedersamt som att våldta eller uppträda oärligt. Fundera på vilket beteende som du anser minskar någons heder?