Jag är en insmickrande mes (och jag är nöjd med det!)

Sara har funderat lite kring det här med att göra en revolt. När hon var tonåring var hon snäll och bråkade aldrig, men nu…

När jag var i tonåren fick jag alltid höra att jag var så snäll och duktig. Jag gjorde inte uppror. Jag har faktiskt aldrig bråkat med mina föräldrar. Det var jag stolt över. Mina föräldrar behövde minsann aldrig ”stå ut med” mig. Inte förrän nu, flera år senare, har jag börjat fundera över hur bra det egentligen var.

Kan det vara så att alla behöver en revolution? Här sitter jag nu, en ”genomsnäll” 22 åring, och känner att någonting saknas. Var är alla repor, de som på möbler kallas patina? Hur ska jag veta att jag är bra hur jag än är, om jag aldrig vågat testa gränserna? Var går gränsen för vad som accepteras?

Jag har allvarligt funderat på att ta tonårsrevolten nu. Göra något ”wild”, skolka, röka eller bara vara dum. Men jag är för smart. Jag har argument emot alla försök till dumheter. Det går inte att vara upprorisk bara för sakens skull. Jag vill ju inte såra någon. Den enda jag kan vända mig emot är mig själv. Det är då det blir farligt. Vänd dig aldrig mot dig själv!!! Risken finns att du inte protesterar. Risken finns att du krymper till ingenting. Vad är väl en revolt utan motstånd? Värdelös!

Men så fick jag en idé! Plötsligt visste jag hur mitt uppror skulle se ut. Det var så enkelt. Så genialt! Hur många gånger har jag inte tänkt ”Nej men jag ser ju förj*vlig ut! Alla andra är mycket snyggare.” eller ”Nu blev jag sådär pinsam/nördig/barnslig/snobbig igen, vad ska folk säga?” eller ”Borde jag verkligen sagt/gjort så?” Haha, om min omgivning misstycker, då är det en del av min revolt. Jag tänker banne mig inte passa in, jag ska göra precis vad jag vill. Okej, skratta ni, jag vet att det är den feges uppror. Som en mormor som lämnar teskeden odiskad för att markera att hon inte är pedant. Ändå gör det all skillnad. För mig! Sakta rinner floden av uppdämd protest ut genom min före detta osäkerhet. Sakta blir jag vuxen. Det känns skönt!