"Jag har tänkt alla tankar jag kan tänka kring det här, det finns inga tankar kvar!" – Tjejzonen

"Jag har tänkt alla tankar jag kan tänka kring det här, det finns inga tankar kvar!"

Terminen närmar sig sitt slut och för Evie börjar det märkas. När man studerar på högskolan eller universitetet så kan det ibland hända tat man måste läsa något som är så fruktansvärt tråkigt att man får krupp, så hur ska man förhålla sig när ens inspiration hämmas av ett PM i statistik?

I veckan har jag försökt skriva en PM om statistik. Inte för att vi fått någon undervisning om statistik, bara en handbok som förklarar hur man använder ett program. Så jag kan använda programmet, och göra fina tabeller. Men jag har ingen aning om vad några av siffrorna, graferna, eller staplar jag genererat betyder. Inte en susning. Och min lärare verkar inte förstå det heller, vilket onekligen är mer problematiskt eftersom han ägnar sig åt faktisk forskning på det faktiska Universitet jag studerar vid som finansieras av nån EU kommission?

Egentligen vill jag bara klaga lite, för allt och alla. Idag, när jag fått kommentaren att jag måste reflektera mer av läraren utbrast jag “Men jag har inga mer tankar! Jag har tänkt alla tankar jag kan tänka kring det här, det finns inga tankar kvar!”. En kursare och jag satt och fantiserade ihop ett scenario där vi brände handboken på ett bål, dansade över de knastrande spiralryggarna för att sedan hänga dem runt halsen. Så det är ungefär på den frustrationsnivån det ligger.

Men egentligen borde jag inte klaga, för jag får ta del av det oerhörda privilegiet att studera vid en högskola. Så jag borde vara tacksam. Även när jag måste tänka fler tankar kring statistik, och det krävs fysiskt ansträngning för att INTE slita sönder handboken och låta sidorna segla genom luften och täcka vardagsrumsgolvet.

Bild