Kom och hälsa på MIG! – Tjejzonen

Kom och hälsa på MIG!

Vår gästbloggerska Emilie har denna veckan skrivit en text om hur det är att ta emot besökare. För hur är det egentligen när folk kommer för att träffa en, och så slutar det med att man står på en hängbro i trä och tittar ut över Skellefte skyline?

Sen jag flyttade har månaderna varit fyllda av besökare från Skåne. Släkt och vänner som utnyttjar min flytt som en ursäkt till att se landet. För är det inte lite så? En bekant flyttar till USA och plötsligt fick man en ursäkt att åka på den där resan som egentligen är för dyr, men nu ska du ju ”hälsa på” vilket gör att det plötsligt är en godkänd utgift.

Sedan vi flytta upp har 1 helg i månaden bestått av att visa upp den gamla kyrkstaden från 1600-talet, Sveriges ”längsta, äldsta trä- hängbro kombinerad med fast bro som fortfarande används” och massa andra onödiga fakta som inte alls går ihop, men som gör att den där tråkiga jäkla bron som faktiskt inte är något nu plötsligt är något man måste visa upp. Visserligen är det jättetrevligt att släkten vill komma upp och hälsa på mig, om nu anledningen faktiskt hade varit mig…

Detta leder till en enorm press på att fixa den perfekta resan och få min stad att verka intressant. Paniken över att det inte är vinter längre och att det därmed försvinner hälften av alla aktiviteter i norrland. En enorm ångest kommer över mig, ” Nu kommer de att tycka att resan var i onödan, gå på Åhléns kan de lika bra göra i Skåne!”. Men det finns några få personer som man känner verkligen är där för att träffa DIG, oavsett om du skulle bo i New York eller en liten by i Polen! De personer som inte kunde önska sig något mer än att få prata skit med dig på något litet Café på stan och som skiter i när fan samerna har indrivning av renarna. Personer där du inte behöver fundera på om de tycker att du ser på TV för mycket eller klagar över att du inte har bröd hemma till frukost. Jag påminner mig själv om dessa besök och tänker ”NEJ! Det är faktiskt dom som valt att komma och hälsa på mig för att ”se hur jag bor”, det här är mitt liv och det här är MIN stad! Om de vill se tråkiga träbroar kan de åka på guidade turer och tycker de inte att staden är tillräckligt exotiskt skulle de gjort sin förundersökning eller bara frågat mig så hade jag kunnat berätta det för dem! Vi har inga monument att gå till, inga konstiga museer och vi har inte mat hemma, vi är studenter. Det enda vi har är samma affärer som finns både i Ystad, Malmö och lund, fast i mindre. Och vet ni vad, jag trivs här i min ”tråkiga” stad!”

Bild