Läsartext: "det kommer aldrig att bli som förut, jag är för stark för det."

Om och om igen kommer det tillbaka, ibland känns det som om ingenting har förändrats. Jag blir nere, jag gråter, jag känner som jag knappt lever. Ja, jag vet, det är en del av livet men ibland är det verkligen konstigt och jag vet inte hur jag ska hantera det.
Innerst inne i mitt hjärta vet jag att det aldrig kommer att bli som förut, jag är för stark för det.
Men vissa dagar, vissa dagar känns det verkligen som ingenting har förändrats, ibland undrar jag verkligen vad är meningen
med allt det här??
Livet är verkligen en underlig berg o dalbana.
Anonym