Lindas alla tusen möjligheter i verkligheten
Inför ett nytt år tenderar jag att bli superinspirerad av livets alla möjligheter och lägger upp planer för allt jag ska lära mig, göra och uppleva under nästkommande 365 dagar. Mitt problem är att dessa ”planer” inte alltid är helt verklighetsförankrade, jag menar alltså att jag sällan tar hänsyn till det praktiskt genomförbara. Jag är en stor optimist när det gäller ”personlig utveckling” och blir alltid besviken över att jag inte hinner med mer än hälften av de löst formulerade mål jag satt upp inför det nya året.
Jag kom på mig själv med att göra samma misstag även detta år. Under 2011 hade jag räknat med att: hinna lära mig ett nytt språk, ta körkort, åka till USA på en road trip, bli en mästare på att sticka, söka och komma in på en mastersutbildning, bli en baddare på grafisk design, läsa juridisk översiktskurs på distans, börja sy mina egna kläder, alltid ha med mig hemmalagad matlåda till jobbet, börja med yoga åtminstone ett par gånger i veckan, besöka Liseberg, volontära lite, åka på åtminstone en cityweekend, springa Vårruset (mobba mig inte, det finns en gräns för hur optimistisk en otränad själ får vara), ha en fast date night med min sambo, odla egna grönsaker på balkongen, förhoppningsvis hitta och flytta till en ännu bättre lägenhet, lära mig allt om svensk historia, läsa oändligt många böcker, åka på skidsemester, ha filmkväll åtminstone en gång i månaden, regelbundet göra något kul med mina brorsdöttrar, gå en buggkurs med mina vänner, hitta ett innebandylag att spela med, gå på ett antal konserter… ja, ni fattar.
Och det är väl säkert så att man klarar av att göra allt det här samtidigt som man arbetar heltid, men det kräver lite planering. Alltså realistisk planering. Ni vet där man sätter upp tydliga mål och delmål, lägger upp strategier, går igenom resurser, kanske budgeterar lite… Att man åtminstone gör någonting mer verkligt av det hela än att bara tänka tanken. Oftast är det ju på så sätt man finner sig själv sittandes där utan bokad biljett och bara en löjlig längtan efter den där efterlängtade solsemestern som nu är för dyr att köpa.
Så jag ska försöka dra ner på antalet punkter och försöka satsa helhjärtat på de viktigaste, så får de andra helt enkelt komma som en bonus. Är inte det ett ganska hälsosamt sätt att starta det nya året på?
Vad har ni för planer för 2012?