Marja: "Stunderna man längtar efter"
Kan ni som jag få en stark längtan till att få vara liten igen? Kanske till en tid då allt var mycket lättare, och man hade en helt annan slags trygghet? Jag kan få en längtan så stark att den nästan tar andan ur mig, tillbaka till vissa situationer såsom en mysig kväll framför TV:n i mitt barndomshem, till promenaderna runt sjön som bara låg 100 meter från huset eller att pynta julgranen till en svängig jullåt. Det kan verka som obetydliga och vardagliga situationer, vilka dom kanske egentligen är. Men de var stunder som jag älskade och idag längtar efter. Men jag kommer förmodligen inte att återuppleva dom igen. Inte på samma sätt som då.
Om tio år kommer jag säkert tänka på ett liknande sätt, fast tillbaka på tiden idag. Då man levt längre, fått uppleva mer och säkerligen fått nya bekymmer. Därför ska jag tänka på mina kära vanor som jag har idag, och ta tillvara på dom. Njuta av vardagliga stunder, som jag säkerligen om några år kommer att längta tillbaka till och sakna. Jag ska njuta av de mysiga kvällarna framför spännande och roliga serier med min sambo, våra kortspelsstunder, min älskade träning och mina avslappnande fikastunder med endast mig själv som sällskap.