Mitt familjeminne
När jag var liten hade jag en katt som hette Maja som betydde jättemycket för mig. Jag hade tjatat till mig att få henne när jag var 7 år och hon fanns i mitt liv tills jag var 14. Det var hon som stod mig allra närmast. Hon sov i min säng varje natt och brukade sitta i mitt rumsfönster och vänta på mig när jag kom hem från skolan. Hon fanns ju alltid där för mig och gav bara kärlek, fast hon inte kunde prata. Jag tror att jag betydde mycket för henne också. När hon skulle föda kattungar för första gången så hade jag bäddat åt henne i en garderob och satt hos henne. Men när jag gick till mitt rum en kort stund så försökte hon gå efter mig fast hon hade väldigt ont. Djur kan vara fantastiska när det gäller att finnas där, trösta en och få en att känna sig betydelsefull. Det tycker jag var kärlek!