Om att acceptera ett nej
Denna texten har vi fått in anonymt från en skribent och handlar om tankarna man bär på när det kommer till gråzonssex – Är det fel att inte bära på skuldkänslor? Är nej inte ett nej för att det förvandlas till ett ja? Denna texten bär på många svar på frågor som många av oss tjejer någon gång frågat oss själva.
Så en väldigt löst bekant till mig som lagt in några stötar bad mig komma över nån blöt kväll. Vi hade setts ute på stan av en slump men han åkte hem rätt tidigt och jag var väl rätt trött på sällskapet jag var med så jag drog hem till honom för att titta på film. Från första mötet med den här killen hade jag varit tydlig med att jag bara ville vara vänner, så när han bjöd över mig var jag noga med att poängtera att det inte innebar att vi skulle ha sex. Och han sa OK. Och jag sa det en gång till till honom: Jag vill inte ha sex med dig, vi ska bara titta på film. Och han sa att självklart skulle han inte försöka få mig i säng. Så jag åkte hem till honom.
Det tog ungefär fem minuter av TV-tittande innan han påpekade att jag satt för långt borta och bad mig krypa upp hos honom så han inte kände sig så ensam. Så jag sa till honom att jag visst kunde lägga mig med huvudet i hans knä eller så om han inte försökte lägga in en stöt och hångla upp mig. Han sa att han bara ville ha lite närhet.
Det tog ungefär ytterligare nån minut innan han började avancera och klappa mig över håret och sånt där gullegull. Och jag bara: Det är trevligt, men det kommer inte leda till någonting.
Sen tog det väl ytterligare fyra minuter innan han böjde sig ner och kysste mig. Han hade väldigt mjuka läppar. Så jag blev ganska taggad. Och vi hade sex.
Dagen efter skjutsade han hem mig och sen bröt jag kontakten med honom och har inte pratat med honom sedan dess. Det spelar ingen roll att jag blev sugen senare för med tanke på hur många gånger jag bad honom att inte försöka sig på något så var det obehagligt att han ändå gjorde det. Han hade bestämt sig redan när han bjöd över mig. Och jag vill inte ha en sån person i mitt liv. Jag har ingen skyldighet att vara vän med honom bara för att jag, trots allt, blev sugen. Och jag vet att det var den här killen som gjorde fel som gick emot mitt uttalade nej, oavsett om jag låg med honom eller inte.
Det är väldigt viktigt att ni vet att det inte spelar någon roll om ni ”går med på” att ha sex med någon (för att ni vill eller för att ni känner er tvingade) – det är den som inte accepterar det första nej:et som gör fel, inte ni. Ni ska inte behöva må dåligt och undra om ni gjorde fel. Våga stå på er och säga nej, och om ni sen ändå vill ha sex så ha sex, men fatta att det inte är en bra person som trots upprepade nej försöker. Ni förtjänar bättre.