Om att sluta skada sig, del 2.
Vi har tidigare skrivit en del om hur självskadebeteende fungerar och hur man kan göra för att sluta skada sig. Bland annat kan ni hitta texter Här och Här.
Att man skadar sig själv är irationellt, men det är verkligen inte konstigt. Någonting jag lärt mig sedan jag blivit lite äldre är att tiden under högstadiet och gymnasiet inte är lätt, faktum är att den mer ofta än sällan är helt sjuk, frustrerande och fel. Så mycket fel och smärta.
Så, om jag kunde säga något till mig själv under de åren jag ägnade mig åt självskadebeteende- och till alla andra där ute som mår dåligt och skadar sig eller överväger att göra det- är att er smärta är berättigad. Den är verklig. Det ni känner är på riktigt. Och framförallt- lindringen som jag, ni, man känner även den är på riktigt. Det är svårt att sluta just av den anledningen.
Så, hur gör man då för att sluta?
Men en insikt som kan ta er en bit på vägen är att det inte är ert fel. Det finns så mycket som får en att må dåligt när man växer upp att jag faktiskt är av den åsikten att till och med om man gjort fel så ska man inte vara tvungen att ta onödig skit för det. Sånt händer, man gör bort sig på alla möjliga sätt och det är inte hela världen. Så länge ingen dör så är det inte hela världen.
Så- en del av att sluta skada sig själv är att stå för att det inte är rätt att någon annan skadar en. Om ni känner att ni gjort dåligt från er i skolan- låt inte era lärare eller föräldrar få er att skämmas. Det kan ligga mycket bakom ett dåligt betyg, inte bara lättja. Många av de sakerna kan vara svåra att prata om, det kan röra sig om att man inte gillar läraren. Har svårt att hålla koncentrationen eller att man har många andra saker i huvudet.
Så- låt inte någon förnedra er. Jag står inte ut med att folk sa till mig att ”skärpa mig”. För enligt mig är det förnedrande. Jag behöver inte skärpa mig, vad det nu innebär. Jag får ha stökigt på mitt rum. Jag får klä mig i mörka kläder och spela datorspel om jag vill. Tanken på att jag skulle ”skärpa mig” och bli någon annan fick i alla fall mig att må dåligt. Och när jag mådde dåligt blev jag destruktiv.
så- skit i normen. Skit i smink och tighta kläder- eller- skit i alla som säger att du inte får ha smink och tighta kläder. Gör vad fan du känner för. Skit i fester du inte vill gå på. Skit i ritualer. Skit i vänner som får dig att må dåligt. Skit i tränare, lärare och föräldrar som drar i dig. Får dig att känna dig som för lite människa. Skit i alla de där ”måstena”.
Så- stressa inte. Stressa inte över missade lektioner. Missade matcher och missade ansökningsdatum. Skit i facebooklikes och bantningstips. Skit i vad alla andra vill att du ska tycka, läsa och se på. Skit i framtiden ibland. Skit i gårdagen ibland. Skit i ord du får höra som du inte vill associera dig med. Skit i det som får dig att må dåligt.