Om första intryck och förhastade slutsatser
Hur tänker vi egentligen på människor första gången vi träffar dem? Vilka tror vi att de är och vilka olyckor glömmer vi att andra kan bära på? Linda har skrivit en text om hänsyn och förståelse. Vad tänker du?
En last som många människor har är att vi dömer varandra alldeles för snabbt och utan eftertanke. Själv kämpar jag med att öva bort detta beteende, att försöka utveckla min empati och träna mig i att sätta mig in i andra människors situationer innan jag drar en slutsats. Och det handlar inte bara om att försöka förkasta idén med första intrycket (som ju ofta är felaktigt men ack så bestående) utan att bara försöka förstå varför människor handlar som de gör.
Så om du stöter på någon som är tvär, avig eller tillbakadragen…Om din kompis kanske verkar vara frånvarande… Om du ser en människa som du vanligtvis skulle ha slängt en sned blick på…
…Ta då ett djupt andetag och fundera på om det inte kan vara så att dessa människor släpar omkring på lite extra tungt bagage just denna dag. Om det inte är så att de har pressat ner några kilo för mycket i sina väskor och att det kanske är därför inte fattar dina skämt, att det är därför kanske inte orkar ringa dig regelbundet, att det är därför de kanske inte prioriterade en proper klädsel och stolt hållning just denna dag.
Närhelst du känner att du börjar falla dit så tänker du tillbaka på en situation då du mått som allra värst, och så förutsätter du att personen du tänkte döma går igenom samma sak. Det brukar få en att tänka efter innan man drar en förhastad slutsats.
