Vägen ut
Det är ett helvete att må dåligt oavsett vad orsaken är. Om man en dag kommer på sig själv med att tänka att man inte ens minns hur det var när det var bra är det inte långt kvar tills hoppet ger sig av. Och den dagen vill man helst slippa. Att tappa hoppet är nog det värsta som kan hända en människa. Man blir blank som ett papper fast genomskinlig på samma gång. Känslor passerar utan reaktion och man känner av kroppens mekaniska funktioner utan själslig inblandning.
Jag vet att det finns en väg ut ur mörkret. Att du kanske trillar på vägen är säkert. Att du kommer famla runt i mörkret om och om igen innan du hamnar på rätt väg är självklart. Du kommer tappa bort dig flera gånger om och du kommer vilja ge upp.
Gör inte det. En sak jag vet är att det alltid finns en väg ut även om den är 50 mil under jorden och man måste gräva sig fram med en sked.
Bilden har vår läsare Emmi tagit och skickat in. Tack! ♥