Liberalernas lagstiftningsförslag om retuscherade bilder i reklam utgår från Tjejzonens rapport Hyperidealen

Att Liberalerna nu väckt frågan om en lagstiftning kring märkning av bilder som retuscherat det mänskliga utseendet ställer vi på Tjejzonen oss väldigt positiva till. Vi har länge ansett att det behövs lagstiftning i området och ser nu fram emot att det blir verklighet på snabbast möjliga sätt. Lagstiftning som tydligt reglerar retuschering av det mänskliga utseendet för att inte fortsätta skapa skadliga hyperideal.

Hyperidealens skadliga effekter – varför märkning av retuscherade bilder är avgörande

Den extensiva användningen av bildmanipulering, filter och retuscheringsverktyg som idag finns resulterar i att unga tjejers flöden är fyllda av bilder som inte ens ett tränat öga kan avslöja som manipulerat.

I våra stödchattar beskriver unga tjejer idag en mycket smärtsam verklighet. De skönhetsideal som idag sköljer över unga tjejer så fort de öppnar sina telefoner skapar en diskrepans mellan hur de förväntas se ut och hur det faktiskt är möjligt att se ut. Vi kallar dem för hyperidealen. Skadliga och omöjliga att uppnå. Detta har vi sammanfattat i en rapport, Hyperidealen 2024, som bygger på en Sifo-undersökning genomförd i samarbete med Kicks i januari 2024. Liberalernas lagförslag tar avstamp i rapporten och i gruppen tjejer 16-29 år vill 7 av 10 se en lagstiftning om tvingande märkning av retuscherade bilder.

En nödvändig lagstiftning – så kan reklambranschen ta ansvar för unga tjejers psykiska hälsa

I Sverige har vi idag väldigt lite lagstiftning som reglerar kommunikation och reklam. Vi verkar under en självregleringsform där allmänheten getts i uppdrag att anmäla det man anser bryta mot ICC:s regelverk till Reklamombudsmannen (RO). Här har RO inget tydligt informationsuppdrag, vilket gör att hela regleringsformen haltar. Då RO är ett branschinitiativ och inte en statlig instans, saknas möjligheten att utdela böter eller tvingande åtgärder. Annonsörer, influerare och andra som inte respekterar RO:s bedömningar, i de få fall som blir anmälda, kan därmed fortsätta reproducera skadliga hyperideal utan att i någon högre utsträckning hållas ansvariga.

Vi anser även att lagen, när den träder i kraft, måste reglera all kommersiell kommunikation där bilder av det mänskliga utseendet retuscherats. Detta gäller även i allra högsta grad de bilder som influerare lägger upp i sina egna flöden för att bygga sina egna, personliga varumärken. Bakom dessa individer finns företag som bygger sina intäkter på det innehåll de lägger ut i sina kanaler. Vi menar därför att det bör vara både personliga inlägg och inlägg gjorda som uttalad reklam för samarbetspartners som bör märkas vid retuschering.

Vi är väldigt positiva till att politikerna nu kliver in. Vi kan inte offra våra unga kvinnors psykiska hälsa på kommersens altare. Det måste få konsekvenser om man publicerar bilder som bygger orealistiska skönhetsideal utan att tydligt märka dessa. Och det måste bli kännbart vid överträdelser så att alla aktörer respekterar den nya lagen. Men först måste samtliga partier ta sitt ansvar och ställa sig bakom lagförslaget som nu tagits fram. Allt annat är ett svek mot den unga, uppkopplade generationen.

Erika Steorn
Generalsekreterare, Tjejzonen

Hyperidealens påverkan på unga – Tjejzonen i samtal med jämställdhetsministern

I samband med detta förslag har Tjejzonens generalsekreterare Erika Steorn och jämställdhetsminister Paulina Brandberg träffats för att prata om hyperideal, dess inverkan på unga tjejer och deras psykiska hälsa. Vad gör det egentligen med unga tjejer att ständigt överösas av orealistiska och skadliga skönhetsideal och vad kan politiken, näringslivet, civilsamhället och vi som medmänniskor göra för att förhindra utvecklingen? Håll utkik i våra kanaler framöver för att se intervjun.

Fler nyheter