Rapporter & publikationer

Här hittar du rapporter, forskningsstudier och andra skrifter om Tjejzonens verksamhet och tjejers psykiska hälsa.

Våra senaste rapporter

Hyperidealen 2025

Dagens skönhetsideal har stor negativ påverkan på unga – särskilt tjejer. Det visar rapporten Hyperidealen 2025, där hela 92 procent av landets tjejer svarar att de upplever negativ press kopplat till skönhetsideal.

Kvinnorörelse 2025

Tidsbrist, trötthet och prestationsångest är några av de faktorer som hindrar kvinnor från att vara fysiskt aktiva, vilket i sin tur påverkar deras psykiska hälsa. Det visar en ny rapport från Tjejzonen och Vårruset.

Rapporter från tidigare projekt

Hyperidealen 2024 – Om skönhetsidealens effekt på unga tjejer

Dagens skönhetsideal har omfattande konsekvenser för unga tjejer. Hela 83% uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92% uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.

Stödgrupper på nätet

I rapporten sammanställs resultat, utmaningar och möjligheter med stödgrupper på nätet i ideell verksamhet. Stödgrupper på nätet är ett tvåårigt utvecklingsprojekt som finansierats av World Childhood Foundation.

Storasyster Online – stödjande relationer via Skype

Tjejzonens rapport från projektet ”Storasyster via webbcam”. Rapporten är en sammanställning om stödjande relationer via Skype. Projektet finansierades av World Childhood Foundation.

Chattsyster – stödjande relationer online via chatt i ideell verksamhet

Rapporten är en sammanställning av tankar och reflektioner kring stödjande relationer via chatt i ideell verksamhet. Projektet finansierades av World Childhood Foundation.

Som att skriva i en dagbok som svarar

Rapporten är en sammanställning av tankar och reflektioner kring stödsamtal via chatt i ideell verksamhet. Projektet finansierades av World Childhood Foundation.

Forskning om Tjejzonen

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa

En studie från Örebro universitet om Tjejzonens Storasysterverksamhet mellan år 2011-2015. Studien undersöker vad Tjejzonens Storasystermetod har för effekt på de stödsökande tjejerna. Resultatet visar att Lillasystrarna upplever att de fått bättre självkänsla och stärkt sin egen kraft till utveckling och positiv förändring.

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa - kort version

Initial motives and organizational context enabling female mentors’ engagement in formal mentoring – a qualitative study from the mentors’ perspective

Denna studie undersöker motiven bakom att engagera sig som Storasyster på Tjejzonen och vad som krävs för att engagera volontärer under en längre tid. Skriven av Madelene Larsson, Camilla Pettersson, Charli Eriksson och Therése Skoog. År 2016.

More than just shared interests: the importance of engaged listening for mentor-mentee connection

Studien visar att aktivt lyssnande och respekt baserat på engagerat, empatiskt, autentiskt och icke-hierarkiskt bemötande skapar positiva relationer mellan volontären och den stödsökande tjejen, snarare än att ha gemensamma intressen. Studien är gjord av Madelene Larsson, Camilla Pettersson, Charli Eriksson och Therése Skoog. År 2016.

Enabling relationship formation, development, and closure in a one-year female mentoring program

Studien visar att de stödsökande tjejerna visar proaktiv egenvård genom att själva kontakta Tjejzonen för att få en Storasyster. Relationen mellan volontär och tjej karaktäriseras till en början av nervositet och en tvetydighet som efter en tid utvecklas till genuina och lättsamma relationer på tjejens villkor. När relationen avslutas efter ett år är känslan en blandning av både övergivenhet och en växande styrka hos tjejen. Studien föreslår vidare att resultatet kan spridas till fler instanser i samhället där unga tjejer och äldre personer skapar genuina relationer med varandra, till exempel i skolan, i traditionella vårdsammanhang samt på fritidsgårdar. Författare är Madelene Larsson, Camilla Pettersson, Charli Eriksson och Therése Skoog. År 2016.

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa – återrapportering

Denna rapport presenterar resultatet av en enkätundersökning om Lillasystrarna på Tjejzonen. Den visar att tjejerna som kontaktar Tjejzonen mår psykiskt dåligt och är i behov av någon att prata med. Majoriteten av tjejerna har dock själva funnit information om Tjejzonens verksamhet och tagit kontakt med organisationen. Det kan tolkas som en inneboende styrka och vilja att förändra och förbättra sina liv. Rapporten är skriven av Madelene Larsson, Camilla Pettersson och Charli Eriksson som en del i en större studie om Tjejzonens Storasystermetod. År 2013.

Att uttrycka det svåra online

Forskningsrapporten handlar om hur unga använder sig av, och upplever sin användning av, nätet för att söka information och stöd i känsliga frågor. Rapporten var en del i det forskningsprojekt som skedde i samarbete med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Stockholms universitet under ledning av forskare Cecilia Löfberg. Forskningsprojektet löpte mellan åren 2009-2012.

Forskning som utvecklingsarbete. Gemensamt arbete kring nätstöd till unga på Killfrågor, Tjejzonen och UMO.se

Uppsatser och examensarbeten

”Det är väl bara att lyssna?” – Två studier om lyssnandets essens

Syftet med undersökningen var att finna lyssnandets centrala teman och hur dessa kan användas för att tidigare upptäcka psykisk ohälsa. Tjejzonens Storasystrar ombads i denna studie att så detaljrikt och djupgående som möjligt beskriva sina upplevelser av att lyssna på en Lillasyster. Resultatet visade sex centrala teman för hur de använder sig av lyssnandet i sin storasysterroll. Kandidatuppsats skriven av Josefin Tengberg och Elin Waenerlund. År 2017.

”Barn och unga är rädda för socialtjänsten”

En intervjustudie skriven av Jennifer Björkström vid Umeå universitet. Den handlar om hur Tjejzonen och andra ideella verksamheter som arbetar med barn och unga uppfattar ungdomars bild av socialtjänsten och hur dessa verksamheter ser på sin roll i förhållande till socialtjänsten. År 2015.

Personlighetsfaktorerna möter ideell arbetstillfredsställelse

En enkätundersökning som handlade om att undersöka om kvinnliga volontärer som arbetar med samtalsstöd skiljer sig från en svensk kvinnlig normalpopulation avseende olika personlighetsfaktorer. Resultaten visade att volontärerna jämfört med normgruppen uppvisade högre grad av personlighetsfaktorerna utåtriktning, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet. Skriven av Charlotta Steerling vid Stockholms universitet. År 2013.

Tjejjourer – funktion och villkor

Studiens syfte var att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Slutsatserna är att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Skriven av Anna-Clara Caringer och Karin Robertsson vid Ersta Sköndal högskola. År 2011.

”Att ha någon att prata med”

En fallstudie av Tjejzonens Storasysterverksamhet och dess förenlighet med Barnkonventionens artikel 12. Slutsatsen är att Storasystermodellen verkar som ett komplement till skola och övriga samhället. Tjejzonen fångar med sin modell upp de tjejer som inte känner att de hör hemma någon annanstans eller att det inte finns någon i deras närhet som de kan prata med, även om de har föräldrar, syskon och vänner. Storasystermodellen är dessutom en lämplig modell att ta användning av för att upprätthålla Barnkonventionens artikel 12. Studien är skriven av Karin Hansson vid Uppsala universitet. År 2011.